Min Idealsaluki

Salukins rasstandard är bred och rymmer de alla olika typerna. Den stora variationen av olika typer och färger är önskvärt och gör salukivärlden rik och mångsidig.

För mig är några saker extra viktiga när jag planerar köpa en salukivalp:

-Helheten på föräldrarna ska vara tilltalande. Den klassiska typen med korrekt kroppsbyggnad utan överdrifter har alltid fallit mig i smaken.

-Friska föräldrar och far- och morföräldrar (och längre bakåt) är ett krav som jag aldrig kommer att tumma på, när jag söker en ny familjemedlem. Det ska inte finnas några oförklarliga frågetecken och dödsfall runt hundarna bakom.

-Temperamentet på föräldrarna och deras syskon. En saluki ska vara öppen och vänlig. En vuxen hund ska inte visa överdrivna reservationer.

-Rörelserna på en saluki är också mycket viktigt för mig. I trav ska det vara de rastypiska, marknära och svävande rörelser med flexibla mellanhänder. Det ska vara energisnålt och lätt. Galopp ska vara lätt men effektivt med starka och spänstiga språng.

-Uttrycket och huvudet är det man ser först på morgnarna när man vaknar.(Våra hundar sover ju i sängen med oss). Huvudet ska vara vackert utan markerande stop, inte heller med "borzoiliknande" fyllning. Ögonen stora (ej utstående) och mandelformade. Öronen högt uppsatta. Underkäken ska vara kraftig och välutvecklad. Välpigmenterat, vackert salukihuvud är bland det vackraste jag vet och därmed ett nöje att se när man vaknar.....

-Låren ska vara breda och starka.

-En kraftfull och bred front (dock inte "duvbröst") ger ju plats för den stora bröstkorgen, som ska rymma det stora hjärtat och de stora lungorna, som en saluki måste ha för att kunna ha kapacitet för jakt och långa, effektiva sprint i relativt hög fart.

-Den naturliga resningen i stående har alltid tilltalat mig. Däremot ser jag i trav hellre en rakare huvud-nacke-rygg-linje. En saluki som håller huvudet onaturligt högt upp i trav förbrukar mer energi än en saluki som håller huvudet i linje med kroppen.

-Att salukin är en jakthund ska man inte glömma. Alla våra salukisar har varit mycket intresserad av jakt och har fått "simulera" jakt med lure-coursing och på kappbanan. Och vi vill verkligen att salukin ska ha sina jaktegenskaper och den effektiva galoppen kvar. En saluki i full galopp på jakt efter en "hare" är en syn som man sällan glömmer. På lure-coursing ser man lopp där två hundar samarbetar fullständigt ändå fram till slutsträckan. Ivern och lyckan ser man i hundarnas ögon.

-Sist men inte minst: vi har alltid uppskattat den ovärderliga kontakten med uppfödaren. Att man har support och stöd i både roliga och sorgliga händelser, att man har tillgång till kunskap och information har varit en enorm glädjekälla för oss och det har kunnat hålla intresset uppe även i svåra tider. Den hjälpsamma och tillmötesgående kontakten har alltid varit en rikedom.

-För oss har våra salukisar alltid varit kära familjemedlemmar som har behandlats med värme och respekt. Deras välmående har alltid varit högtprioriterad.

-En välmående, harmonisk saluki är en gåva, som man ska uppskatta högt.